Jag har valt att intervjua Göran Thornberg. Han har varit efterfrågad i våra undersökningar om vem Cumulus ska intervjua, och jag fick jag äran att ta på mig jobbet. Han är omtyckt av elever på grund av sitt sätt att lära ut, sin personlighet och sin humor. Mannen har nästan lika många intressen som handen har fingrar, och detta vill vi såklart veta mer om. Men innan dess vill vi såklart lära känna honom på djupet. Vem är egentligen Göran Thornberg och hur var han på gymnasiet?
Kortfakta om Göran
Namn: Göran Thornberg. Smeknamn: Göris, Klyvarn. Ålder: 37 år. Arbetsroll: Engelsklärare och psykologilärare på Åva gymnasium. Fritidsintressen: Discgolf, pingis, DJ, mm. Egenskaper: Trevlig, social, allmänt skön mm. Lag i Allsvenskan: Djurgårdens IF.
- Jag heter Göran Thornberg. Min yrkesroll är engelsklärare och psykologilärare här på Åva gymnasium. Jag har jobbat här nu i snart tre år tror jag det blir, lika länge som du har gått i gymnasiet. Jag tänkte på det där med mitt “gymnasiejag”, Filmen “Superbad”, där McLovin är med och så vidare. Jag var en blandning av alla de tre karaktärerna. Nörden, schyssta snubben och killen som inte fick komma in på de coola festerna - det var mitt “gymnasiejag”. Jag tränade och jag är väldigt 0-100 med vad jag gör. så då höll jag på med en viss kampsport som jag verkligen levde fullt ut och gjorde dag och natt, kan man säga. Det var en kampkonst som hette Wing Tsun, som jag började med när jag var 16 och slutade med när jag var 21. Jag var instruktör här i Täby så det var en stor del av mitt liv då.
Om jag inte var gymnasielärare tror jag skulle varit…, eller min dröm var att jobba inom någon insatsstyrka. Typ ett SWAT-team eller kanske någon militär av något slag. Något adrenalinfyllt. Jag skulle vilja stå där som Liam Neesons karaktär i “Taken”, när han säger “You don’t know who I am, but I will find you…”. Jag drömde om att vara en sådan där karaktär som när man står på någon fest eller på något mingel och så hör man: “Det där är Göran. Jag har hört att han är special forces, eller någon elitförbandskille. Jag har hört att han är stenhård.”
Men, nej, jag blev gymnasielärare och jag ångrar inte det en sekund. När elever ser mig hoppas jag att de känner sig positivt inställda, och sedan att de känner att de kan prata med mig på ett mer avslappnat sätt. Det är den rollen jag försöker bygga. Jag tror mycket att för att få elever att prestera väl, måste man på något sätt ta bort den här rädslan för läraren. Som i till exempel mitt ämne engelska. Om man inte känner sig bekväm eller är rädd för läraren, kanske man inte vill hålla den där muntliga presentationen. Jag vill avdramatisera saker och ting så att de presterar bättre. Men jag hoppas väl att de känner någon typ av positivitet när de ser mig och även en ömsesidig respekt som jag känner för dem. När jag analyserar det närmare är det nog så att om en klass ger mer av sig själv, så får de mer av min energi tillbaka.
Vilka fördomar tror du eleverna har om dig?
- Jag har hört en hel del genom åren. Jag tror fördomarna om mig när jag var 28, när jag var ny som lärare, versus när jag snart är 37 har ändrats kanske lite grann ju äldre jag blivit. Jag tror att fördomarna när jag var 28 var mer att jag bara var ute och levde livet till max. “Slipslivet” på dagarna, den seriösa lärarrollen, men att jag flippade mer på helgerna. Sedan har det väl dämpats ju äldre jag blivit, men jag tror att folk tror att jag går in i fotbollskulturen också, vilket stämmer i viss mån. Men lite ungdomligare tror jag, väldigt mer ungdomlig än vad min ålder är, tror jag.
Berätta om något riktigt dumt du gjort.
- Det var 1. att jag gick på Tibble gymnasium och 2. att vi startade vattenkrig mot Åva. Det var väl dumt. Så får man ju inte göra. Det var vissa Tibble-elever som gick in i skolan och kastade vattenballonger. Och då spårade det ur, så det var ett år där jag tror jag gick i 2:an eller 3:an. Det var traditionsenligt alltid, i maj ungefär skulle vi göra det, Det var ett regelrätt vattenkrig mellan Tibble och Åva. Men så upphörde det på ett dramatiskt sätt. Men det var ju dumt, så får man inte göra. Dumt. Men roligt.
Berätta om något sjukt som hänt på en lektion.
- En sjuk grej är att jag sjöng karaoke med en klass en gång. Vi kopplade upp en stereo med mic, Youtube och sen körde vi karaoke. Jag körde De lyckliga kompisarna med låten “Hockeyfrilla”. Det var en riktigt sjuk grej. Det var mitt tredje år som lärare. Eleverna körde Adele och Magnus Uggla.
Hur såg dina ungdomsår ut?
- Jag var ganska nördig när jag växte upp. Och jag hade väldigt tjocka glasögon och det formade en väl till viss del. Jag är född med gråstarr som jag sedan opererade när jag var fyra år gammal. Jag ville vara alla till lags väldigt mycket, Jag är ju mycket av en kameleont på det sätt att jag kan prata med olika typer av människor. Så jag utvecklade den förmågan när jag var barn, Eftersom jag var nördig var jag mycket av en perfektionist i skolan och ville få jättebra betyg. Men sen har jag alltid haft det att jag ger mig in i olika intressen till 100%, allt eller inget. Jag höll på med friidrott, den här kampsporten och musik har också varit en stor grej för mig så jag höll på och DJ:ade från högstadiet. Sen gick jag på gymnasiet och var väl lite av en svacka där. Jag visste inte vad jag ville göra med mitt liv och levde bara för mina hobbys. Först när jag var 22 kom jag på att jag ville bli lärare. Att gymnasiet var jobbigt var kanske för att jag gick Tibble, säger Göran skämtsamt och skrattar.
Vad har du för intressen på fritiden?
- Nuförtiden håller jag på med discgolf mycket på somrarna och pingis har ju blivit en besatthet, Jag är med i Lärarlaget och jag kallas ju “Klyvarn” där. Jag klyver bollen, mycket spinn blir det. Det är vissa elever som säger “Klyvarn” också i korridoren. Jag DJ:ar också på lite större saker som bröllop eller när någon fyller jämnt. Jag vill inte spela på nattklubb eftersom det är för opersonligt, jag vill känna gänget jag spelar för. Men det har varit lite svårt nu de senaste två åren med pandemin. Sen är jag ju film- och serienörd, Jag tycker dessutom om att läsa facklitteratur.
Jag har hört att du är riktigt rolig att ha på en AW, hur ser en typiskt AW ut för dig?
Inga kommentarer ;) Det måste ju finnas nån mystik kring min persona.
Strax efter intervjun möter jag på Göran igen, nu med en träningsväska och ett pingisracket i handen. Jag förstår direkt att Göran har rast, och det är dags att gå in i rollen som “Klyvarn”.
Text: Theo Warnström
Bild: Josefin Ejhed
Kommentare